Video som rekommenderas om smakerna och påverkan på vår matsmältning: https://www.youtube.com/watch?v=5db-t0Wxabs

Varje grundsmak – sött, surt, salt, bittert och umami berättar något om vad vi stoppar i munnen.

Sötma ger kroppen snabb energi och kolhydrater som fyller på energidepåerna i vår kropp. Dessa funktioner är oerhört viktiga för att överleva. Socker ger den energi som krävs för kamp eller flykt-svaret i närvaro av fara. Anvarar och för kaloriintag vilket förhindrar att du blir undernärd, svälter eller får någon sjukdom.

Råvaror som har söt dominans:
– De flesta frukter är söta, bananer, päron, dadlar, russin, fikon, mango, melon, papaya, cherimoya, persimmon, torkade aprikoser, mullbär, gojibär t.ex.
– Potatis, sötpotatis, morötter, rödbetor, liksom många rotfrukter. Mindre socker i råa än tillagade (gäller allt) ris, pasta, bröd, gryner, ärtor, majs.
– Aubergine, zucchini, tomat (om tillagad eller vissa speciella sorter), gurka, paprika
– Honung, lönnsirap och olika naturliga sötningar, liksom vanligt vitt socker såklart.
– Cashewnötter, kokos, macadamianötter, pistagenötter och pekannötter har naturlig överdominans av söt smak.
– Kikärtor, linser, tofu, mungbönor, adzukibönor, vita bönor.
– Basilika, kardemumma, kanel, vanilj, koriander, fänkål, mynta, vanilj.


Sälta. Natrium spelar en avgörande roll för vår hälsa, eftersom det reglerar jon- och vattenhomeostas i kroppen. Naturligt salt i måtta är vad vi behöver för att hålla kroppens organ friska.

Råvaror som har salt dominans:
– All form av salt. Även råvaror där salt är tillsatt t. ex soja.
– Alger.
– Selleri, isört, spenat.
– Sellerifrö.


Sura smaker hjälper oss att upptäcka förekomsten av syror i våra livsmedel. Precis som med salt så är de syrliga njutbart i små mängder, men inte njutbart i stora mängder. Det är därför sura smaker hjälper oss att utvärdera om maten är bra eller dålig att äta. Till exempel, när frukt ännu inte är mogen, är den full av citronsyra och andra syror, och smakar därför för surt – så vi äter den inte. Vi är dock väldigt duktiga på att känna av vilka syror som smakar bra och vilka som inte gör det tack och lov, dessa bra syror inverkar positivt på vår ph-balans i lagom mängd samt hjälper vår matsmältning.

Råvaror som har sur dominans:
– Citron, lime, grapefrukt (gul speciellt eftersom den röda har söta inslag), tamarind, surkörsbär. vinbär, rönnbär, aronia, amla, krusbär, tranbär, hallon.
– Harsyra, kärleksört, rabarber.
– Alla typer av fermenterade grönsaker och pickels.
– Surdegsbröd.
– Yoghurt oavsett vilken.
– Alla typer av vinäger, även kombucha, kvass och andra drycker som är fermenterade om fermenterade korrekt. Alkohol.
– Amchur, camu camu, baobab, sumac.


Bitterhet är en markör för toxiner (gifter), och vi avvisar dem naturligtvis för att skydda oss mot deras skadliga effekter. Men i små mängder lär vi oss som vuxna att gilla några små mängder bittra föreningar som har en positiv effekt i vår kropp som kaffe och kakao som också är stimulerande pga koffein. Andra växtpolyfenoler är bättre eftersom koffein också retar många av kroppens funktioner och ”lurar” oss. Bitter mat förhindrar dåliga bakterier, virus, parasiter att ha det gött i våran kropp. Bitter mat hjälper vår naturliga flora att hållas i balans, det hjälper våra reningssystem (naturlig detoxning) så som levern t. ex är beroende av bitterämnen för att upprätthålla full funktion. Mer bitterämnen i kosten påverkar matsmältningen positivt, eftersom nästan alla har brist på detta eftersom maten i mataffären är ”försockrad” brukar många känna hälsoeffekter av mer vild mat t. ex som har mer bitterämnen än andra grönsaker. Ja, vissa känner ju också att kaffe stimulerar magen på ett positivt sätt även om kaffet också har negativa effekter.

Råvaror som har bitter dominans:
– Bittermelon.
– Maskros (hela växten), nässlor, liksom de flesta vilda växter och örter. Grönkål, broccoli, rå aubergine, persilja, jordärtskocka, kronärtskocka, radicchio, ruccula, brysselkål, sparris, endiver, kålrabbi räknas in till bittra grönsaker även fast dem blivit ”försockrade” i odlingsprocess så är det fortfarande bitterbalanserande (mer om det i videon), rättika (speciellt svart som har ordentligt med bitterämnen), pepparrot, cikoria.
– De flesta groddar har lite bitterämnen i sig även om de inte alltid är dominant (sött dominerar i t. ex mungbönor, bovete, linser). Till de bitter dominanta hör rädisgroddar, bockhornsklövergroddar, broccoligroddar (liksom alla inom kålfamiljen), lökgroddar, vitlöksgroddar, alfagroddar.
– Sesamfrön (kraftfullast blötlagda eller groddade), hampafrön, sesamolja, kaffe, kakao, grönt té.
– Saffran, dill, spiskummin, gurkmeja, pepparmynta, citruszest, senap.


Umami är en delikat ”savory” smak, en unik smak som ger det lilla extra, speciellt för våra smaklökar. Det tros ha en måttlig men kvarstående eftersmak på grund av sin komplexitet som skapar salivutsöndring vilket gynnar vår matsmältning, produktion av glutation och supportar hjärnan. Stimulerar aptiten så att vi känner oss nöjda.

Råvaror med umami:
– Alla typer av sojasåser.
– Alla typer av fermenteringar, t. ex kimchi, surkål, miso.
– Svamp, speciellt torkad, soltorkade tomater, kapris.
– Alger.
– Näringsjäst, rökt paprikapulver/ chili.



Recept för att få i sig de viktiga bitterämnerna vi ofta har brist på

Du behöver:
500 gram svart rättika
3/4 tsk salt
2 msk honung eller annan sötning, t.ex lönnsirap, kokossirap

Gör så här:
Grovriv rättikan och massera med salt och honung i en skål. Var hårdhänt så att vätskan kommer fram. Tryck ner tajt i burkar och förvara i kyl upp till två veckor. Låt stå i kylen en dag eller över natten innan du äter den. Ät så mycket du vill, börja med 1-2 msk/ dag men mer om du vill, det är ju väldigt gott! Passar fint som tillbehör till maten!